luupskenya!

Klok som en bok

Det är väldigt mycket plugg just nu. I både svenskan och engelskan har de bestämt sig för att vi ska skriva arbeten som är i princip som nya gymnasiearbeten så förutom det gymnasiearbetet vi alla redan stressar över så har vi nu ytterliggare två att tänka på. Sen ska jag försöka läsa klart en kurs på en vecka istället för tre månader och på tisdag är det matteprov. Dessutom är det högskoleprov hela lördagen i helgen. Vill ändå hinna med att göra så mycket som möjligt nu innan lovet för då, om 10 dagar, kommer mina vänner på besök (!!!!!). Megastort grattis till Amanda som fyller år idag och till Sandra som fyllde år för några dagar sen förresten.

Idag har jag spelat en vänskapsmatch med och vi vann med 4-1. Dessutom ryktas det om att vi ska få päron till kvällsfikat så livet är rätt bra ändå. 

Här har vi en glad Nina i fejkglasögon hon hittade i giraffrummet.

 

Bilder från en helg

Sen vi hördes sist så har jag och Klara bestämt oss för att bli vegetarianer. Vi kände att skolköttet är ändå inte fantastiskt och att man måste ju testa vara vegetarian någon gång och nu ska vi alltså se hur länge vi klarar det. Hittills har jag klarat mig cirka två dagar. Här är när vi lämnar in lappar till köket om att vi inte längre vill ha kött. 

Sen har jag varit på bio igen. Den här gången såg vi Insurgent, bra mycket bra. Se Divergent först däremot, annars lär man inte förstå någonting. Vi var även väldigt häftiga i våra 3D-glasögon. 

Hanna var extra cool. 

Sen har jag sprungit en mil för första gången på evigheter. Vi åkte till Karura forest ganska tidigt på morgonen så det var fortafrande kallt och en perfekt runda. Nästa helg funderar vi på att springa 15 km, får se hur det blir med det. 

Karin (boardingvärd), Vendla, jag, Amanda och Marie (idrottslärare) som alla sprang milen. 

Sen har jag tagit vara på solen då regnperioden sägs ska börja nästa vecka. 

Sen har vi varit ute lite med. Här har vi the black gang, Vendla, Filip, Lova och Sara. 

Jag, Anna och Vendla på Casa B.

Jag och min granne Wilma. 

Finfina tider.

 

 

Shooting dogs

Varje söndag kväll visas en afrikansk film i Zebra (tv-rummet) och ikväll visades en film om folkmordet i Rwanda. Shooting dogs hette den och den var megahemsk, mycket pga det var en sann historia och när man kollade på filmen kändes allting så himla äkta. Efter filmen var slut stannade vi kvar och pratade och bestämde oss för att komma på en lösning till jordens alla problem. Vi kom fram till att den stora boven i dramat är överbefolkning och överkonsumtion. Tilan, en boardingförälder som kan allt om allt, hade den lösning som verkade vara den enda som skulle fungera. Ta slut på mänskligheten eftersom det är vi som har förstört allting, ingen annan. Men sen kändes det lite väl deppigt så då var vi tillbaka på ruta ett igen och bestämde oss för att gå och lägga oss istället. Mission accomplished, verkligen. 

 

 

En vanlig helg med extra allt

I lördags var vi några flickor som bestämde oss för att besöka ett barnhem. Jonah, vår chaufför, har en kyrka i Kawangware (slumområdet där han bor) som hjälper till på ett barnhem i närheten. Vi hade med oss massa saker som tagits med från Sverige eller som vi kände att vi inte längre behövde och i slutändan kom vi dit med stora säckar av kläder och skor. Barnen sjöng en välkomstsång till oss, vi fick en rundvisning av hur de bodde och även kyrkan. Barnen går alla i skolan tack vare hjälpen de fått och det var extremt tacksamma. 

Vendla gjorde en kort film om dagen. 

 

 

Idag gick jag upp tidigt för att ta en tur till Nairobi National Park. Målet var att se en Noshörning eftersom jag aldrig sett en sån och hade hört att många sett det där innnan. Efter fem minuter, helt seriöst, stod det två Noshörningar bara några meter ifrån oss. Jag kände att målet var uppnått och sov större delen av tiden som var kvar i safaribussen. 

Jag hade självklart råkat få med mig fel objektiv så kunde inte alls få dom bilderna jag ville. Coolt med husen i bakgrunden iaf. 

Och sen var den helgen slut.

 

Focus

Igår var jag alltså på bio och det var det mest värda biobesöket på länge. Jag hade ingen aning om vad den skulle handla om eller om den var bra överhuvudtaget och det är alltid då det blir som bäst. Det var en sån film som var rolig och spännande men aldrig läskig. Den innehöll romantik och massvis av kriminalititet. Himla bra helt enkelt och jag tänker härmed tvinga er att se den. Den har premiär i Sverige nästa helg tror jag. Ni vet, Kenya är ju känt för att vara först med allt. 

Efter vi sett filmen kunde vi inte prata om något annat på typ en timme. Vet inte om det var för att vi var så chockade över att den var bra eller om vi bara triggade varandra men ändå. 

Harry Potter och pannkakor

Onsdag

Spelade match på impala (planen precis bredvid skolan) och vann med 5-0. Hela skolan kom och kollade så det var ju lite skönt kände jag. Gjorde ett mål också. 

Torsdag

Match igen denna gången på Brookhouse. Hade hört mycket om den skolan för den skulle nämligen vara väldigt speciell. Eleverna hade fått bestämma hur skolan skulle se ut och de sa att de ville att den skulle se ut som Hogwarts (skolan i Harry Potter) och då gjorde dom det. Det blev kanske inte jättelikt just Hogwarts men det var iallafall helt sjukt häftigt. Det hade en vallgrav med broar som gick över, en fin fotbollsplan och en liten strutsfarm. De har strutsar som husdjur. Vi har sköldpaddor och katter (det har de också, till och med större sköldpaddor). Vi tyckte allt var så coolt att vi bestämde oss för att låta dom vinna. De gjorde tre snabba mål och vi var så chockade över att de kunde ta emot och passa en boll. Efter chocken lagt sig fick vi in två mål men inte mer. Vi spelade bra (trots att vi var elva pers på en sjumannaplan) så det var lite synd att vi inte fick in mer mål. Men sånt är livet och man kan ju inte vinna varje gång, som alla vuxna som läser det här kommer att tänka ;) När vi kom hem och berättade för killarna att vi förlorat blev de superglada då de varit en smula avundsjuka på våra vinster. 

En liten liten del av skolan. Det är även ett internat så folk bor faktiskt där. Lite galet kan man tycka. 

 

På fredagen bestämde sig jag, Rebecca och Klara för att gå till Art för att äta lunch. Väldigt lyckat och väldigt gott. Älskar Art, man får alltid av någon konstig anledning känslan av att man är på solsemester där. Att man sitter vid vattnet i Grekland eller Italien trots att det ligger i ett shoppingcentrum mitt inne i stökiga Nairobi långt ifrån vattnet. 

Det var mums. 

Idag är det lördag och jag skriver gymnasiearbete och ikväll ska vi ut och äta på ett nytt ställe och sen gå på bio. Focus ska vi se och jag ska äta popcorn. 

 

Questions mbili

Jag har fått två frågor som jag tänkte svara på. Jag vet jag är superpopulär, galet känd och väldigt snart stenrik. 

- Å du lever ju världens dröm! Jag undrar lite om hur du bar dig åt för att komma in, för mig känns det som att det är massa faktorer som måste stämma, dels att komma in och att hitta pengar till det. Hur mycket kostar det? Och måste man betala allt på en gång? Har du fler kompisar där nere som bloggar? Skulle vara jätte snällt om du kunde länka några? Å jag hoppas verkligen att jag kommer sitta där nere om två år då jag går i 2an.

Det stämmer bra det, det här är cirka det drömmigaste man kan göra. Jag sökte till skolan även förra året men kom inte in. Jag har tänkt en del på det och är ganska säker på att det beror på att jag är en tjej från Stockholm som ville gå andra året sam. Det här är helt klart den största gruppen av de som söker och alla kan ju inte komma in. Dessutom var det väldigt många som sökte förra året. Det här året var det inte alls lika många som sökte mycket på grund av alla oroligheter i Kenya och det var därför betydligt lättare att komma in. Tror faktiskt till och med att alla som ville kom in. Förhoppningsvis är det fler som söker nästa år. Försök att sticka ut från mängden så mycket som möjligt, lägg ner tid på ditt personliga brev och alla papper som ska fyllas i och var inte rädd för att vara på och fråga hur saker och ting går för ibland tar det sin lilla tid för Rosie (rektorn) att svara på mejl.

Pengarfrågan har jag tyvärr inte stenkoll men det borde stå på hemsidan http://ssn.or.ke. Jag vet att några här har fått stipendium och det brukar finnas mycket sånt att få ganska lätt. Kolla även upp om din kommun ger ut skolpengen för det är ganska mycket pengar det handlar om. 

Här har du lite av mina kompisars bloggar som du kan kolla runt på!

Erika Jansson

Tove Johansson 

Vendla Karlsson

Kämpa gärnet för att komma in nu, det är verkligen värt det! Håller tummarna. 

 

Det har förresten öppnat en kiosk på skolan som säljer smoothies, shakes, mackor och sånt där. Mina pengar alltså vara slut om cirka två veckor. 

 

Hej Louise! Kan du berätta lite mer om VI-SKOGEN? 

Jambo! Självklart kan jag göra det. Vi-skogen är alltså en svensk biståndsorganisation som planterar träd i Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda. Detta är fyra länder som är hårt drabbade av avskogningen som har lett till ökad fattigdom. Vi-skogen arbetar med en metod som heter agroforestry då man odlar träd och olika slags grödor tillsammans vilket gör att livlösa jordåkrar återfår näring och gör att det växer mycket mer. De fattiga familjerna får mer mat på sin åker och har därför mer att sälja och kommer ur sin fattigdom. Vi-skogen utbildar alltså familjerna och hjälper till med plantering av träden! 

Om du vill ge en gåva kan du trycka på de olika länkarna nedan,

Minnesgåva

Gåvokort

Högtidsgåva

 

 

 

Fältstudievecka Kisumu

När vi precis kommit hem från de fantastiska dagarna i Diani packade vi om, en sista gång, för att åka på fältstudievecka i Kisumu. Kisumu är en stad mer inåt i landet precis vid Viktoriasjön. Efter en lång bussresa var vi framme vid ett ganska sunkigt hotell i en stad som kändes så himla annorlunda jämfört med Nairobi. Jag vet fortfarande inte riktigt vad det var som var så annorlunda egentligen. Kanske var det att jag såg totalt kanske fem vita människor under de här fyra dagarna och det var när vi besökte ett västerländskt cafe som heter Java. Eller så var det för att vi för en gångs skull hade en smula frihet. Vi fick gå två och två vart vi ville och det kändes på något sätt ganska tryggt. 

 

Under de här dagarna hade vi iallafall ett schema. Varje dag skulle vi göra två studiebesök och det tog i princip hela dagen. Första dagen besökte vi ett HIV center som låg i en fattigare del av Kisumu där vi fick en rundvisning och fick ställa frågor. Kisumu är den stad där HIV är som störst och trots detta var det väldigt få som ville prata om det. De berättade att preventivmedel fanns lättillgängliga men att de sällan användes då "Adam och Eva hade ju inte det" eller "Äsch det där med HIV är bara en myt." Eftersom staden ligger precis vid Viktoriasjön så är det väldigt stort med fiske där och detta har lett till något de kallar för "Fish for sex". Detta innebär att kvinnor/flickor som inte har råd att köpa fisk istället har sex med männen och får fisk för det. Detta kan också vara en anledning till den stora HIV-spridningen. 

 

Det kommer nu folk till skolor som informerar om HIV och preventivmedel men än så länge har det inte gjort någon skillnad, antalet med HIV har tvärtom ökat. 

Nina och Jonas (en lärare på skolan). 

 

Efter det här besöket åkte vi till en politiker och lyssnade på en kvinna som pratade jättetyst om vilka förbättringar de kan göra i staden osv. 

Jag tror ni ser hur roligt vi tyckte det här var. 

Nästa dag var det dags för en tur till Viktoriasjön. Det är alltså den största sjön i Afrika och den näst största i världen. Kenya har bara 6% av sjön men är väldigt aktiv i att försöka förbättra förstöringarna som den utsatts för och har många projekt och sammarbeten. Vi åkte ut på en kort båttur och det var väldigt häftigt. Fiskarna hade precis kommit tillbaka från sin morgonrunda och vattnet var helt blankt. Det var samma färg på vattnet och himlen så man såg inte horisonten. 

 

Och sist men inte minst var besöket hos den svenska biståndsorganisationen Vi-skogen. Vi fick gå med en kille bland hans odlingar och han berättade hur Vi-skogen hade hjälpt honom. 

 

 

 

Diani Beach

Efter bergsbestigandet var det ju dags för avkoppling vid stranden så när vi kom hem packade vi väskorna fulla med bikinis och så åkte vi direkt till diani, alltså samma ställe som vi var på höstlovet. Vi bodde på ett all inclusive hotell, Baobab, där det kryllade av pensionärer och där de spelade Jambo bwana låten i högtalaren konstant. Maten var supergod och vi åt tills vi sprack och badade tills fingrarna var russin. På kvällarna åkte vi tuktuk antingen till Forty thieves som är en jättemysig bar vid stranden eller till ett gigantiskt hus som några killar från internatet hade hyrt. Vi hade det ganska så bra helt enkelt. 

 

Erika och Rebecca.

Jag och Klara.

Superglad var jag.

En dag bestämde vi oss för att snorkla och det var superkul som vanligt.

Rebecca, Anna, Louise och Klara

Sen fick jag en fråga som jag tänkte svara på nu med!

Hej, har tänkt att börja på SSN nästa år! Undrar vad ni gör på loven, vet att ni på höstlovet åker till Diani Beach men vad gör ni på jul, sport och påsklovet? Får ni bestämma det själv? :) Undrar dessutom om ni på internatet åker till Masai Mara eller om du gjorde det själv? Jätte fin blogg!!

Halloj! På höstlovet åkte vi som du sa till Diani Beach på en resa organiserad av boardingen vilket betyder att hela internatet åker och transport och hotell är ordnat. På jullovet får man göra vad man vill men det brukar stå mellan två alternativ, stanna i Kenya och låta familjen komma ner för att visa ditt nya hem eller åka hem till Sverige. Iår var det ungefär lika många som åkte till Sverige som stannade (vissa gjorde både och) och de flesta var nöjda med sina val. På sportlovet, det som vi hade nyss, får vi göra ungefär precis vad vi vill. De flesta åkte tillbaka till Diani men denna gång på egen hand. Andra stannade på internatet och hittade på lite utflykter härifrån och sen fanns det dem som åkte till Sverige, Dubai eller Sydafrika. Även på påsklovet är vi fria att göra vad vi vill men då anordnas en resa till Uganda och Rwanda som väldigt många ska med på. Jag vet inte så mycket om den eftersom jag inte ska med för då kommer fyra vänner hit för att hälsa på mig (!!!!!).

En resa till Masai Mara anordnas ganska tidigt på året av boardingen utan extra kostnad. Sen åkte jag dit med min familj i julas med och det pratas om att vi ska få möjligheten att åka dit igen men då med extra kostnad. Det finns mindre nationalparker som Nairobi national park och Hells gate som vi kan åka till själva.  

Hoppas du är nöjd med svaret (annars är det bara att fråga igen) och hoppas verkligen att du bestämmer dig för att åka. I princip det bästa man kan göra med livet. Tack så supermycket!